Så kan Sjudande av iver användas i en mening
- Kvisslan hade fått för sig det och ville driva ut Pelle att åka på isen, men någon större iver för den sporten visade inte Pelle i kväll.
- Det var jägarens iver - mångdubblad, koncentrerad.
- Sockerbagaren räckte honom med fjäskande iver buteljen.
- Han arbetar med iver och flit, ensam uppe i kavaljersflygeln.
- Hon var sjudande liv, och hos henne skulle nya liv beredas.
- Selma tyckte också att hon såg honom ; hon kände så väl till denna envisa iver, och hon måste le åt hans nya talang.
- Men Gösta är bara iver och allvar.
- Ett nytt nödrop sporrade min iver så att jag skrek : Då klättrar jag in genom fönstret !
- Gamle Fulco, som krönte Magnus, och min broder Erik, som räckte honom kröningssvärdet, vad fingo de för sin iver !
- Bränd av skam och helig iver beslöt Kurt att hans förhållande till modern hädanefter skulle präglas av den djupaste vördnad.
- I sin ädla iver hade han glömt denna omständighet.
- Han drack fortfarande sitt öl med samma iver.
- Med ängslig iver spanade jag efter det, som jag kunde minnas som mitt eget, men fann det inte.
- Notarien darrade ännu av sin iver, råttnosen spelade :
- Vi ha inte så hårda hjärtan, som det kan tyckas i vår iver.
- Jag klättrade långsamt uppför spiraltrappans branta fyrtioåtta steg ; och för varje trappsteg svalnade min iver alltmer.
- Han ämnade bryta upp lacket, men Victorine slog pappersrullen behändigt åt sidan, likasom för att ännu mer sporra hans iver.
- Det är bara en sjudande ebb och flod.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
